Home > > Kris Won, February 14, 2011

Kris Won, February 14, 2011

Sathya Sai Baba

Eftersom Sohin vanligtvis kommunicerar med mig på söndagar och då överför sitt budskap, sände jag honom igår, söndag morgon, ett telepatiskt budskap för att få veta om han tänkte kontakta mig, och han sa att det skulle han inte den dagen, utan skulle kontakta mig nästa vecka.

Idag, måndag, känns det som en kanalisering är på gång. Jag vet inte varför, så jag sätter mig ner vid min skärm och tömmer mitt sinne, och gör mig tillgänglig för någon Själ, som önskar överföra något till de läsare som söker Ljuset. Jag slappnar av i kroppen och i tanken och låter mig bäras av en känsla av tomhet och ett fridfullt inre välbefinnande…

Och vem visar sig, om inte Sathya Sai Baba! För mig är det alltid en ära och en enorm glädje att känna igen närvaron av min Mästare!

Baba: Sai Ram

Kris: Hallå Swami. Sai Ram? Det är första gången jag hör dig säga mantrat Sai Ram för att hälsa på mig.

Baba: Är inte detta den hälsning som ni, mina hängivna, använder när ni möter varandra?

Kris: Jo, visst, för det mesta.

Baba: Skulle du vilja fråga mig om något?

Kris: Ja, jag skulle vilja att du berättar för läsarna och för mig litet grann om de tider vi genomgår just nu, för det finns så många saker som sägs på Internet…

Baba: Naturligtvis, därför det är inte på Internet ni ska söka, utan på ”Innernet”. På Internet skriver många människor, tusentals, och var och en lägger in en del från sin egen ”mentala fabrik” till kanaliseringarna de gör. Däremot inom ”Innernet” existerar det bara en enda Själ, och därför bara en enda Sanning. Där finns inga mångahanda teorier, som är rent mentala, utan bara en som är äkta.

Kris: Du har rätt, Baba. Inte desto mindre är det ibland lättare att öppna datorn och läsa det andra säger innan man lyssnar till sin egen inre röst.

Baba: Det verkar som om det är det bekvämaste att göra, därför i Västvärlden är ni inte vana vid att meditera; snarare läser ni tusen och åter tusentals tidningar, magasin och böcker, eller tillbringar timmar framför TV:n och har ert sinne bortkopplat från verkligheten. Om ni kunde se er själva när ni tittar på TV! Ni ser ut som fiollådor, tittar bara, utan omdöme! Och det som är tråkigare än så är att ni inte mediterar på Gud, som är er ursprungliga fontän. Det är en sorgligt bortkastad tid. Och tid är guld värd; tiden du kastar bort är oersättlig; det finns ingen väg tillbaka; det som gått förlorat är förlorat och bortkastat, - den kan inte återfås.

Kris: Ja, så säger du alltid, men vi tar inte mycket notis om det. Det vill säga, folk läser dina budskap, men när det kommer till att sätta dem i verket…. Det är en annan sak. Jag ber om ursäkt, Sir.

Baba: Jag talar rent allmänt, jag talar inte speciellt om dig, fastän det är sant att du skulle kunna göra mer än du gör.

Kris: Ändå mer? Swami, jag har nätt och jämt tid till mina egna saker!

Baba: Jo, det kan du. Det är en fråga om att planera sin tid väl. Ibland tillbringar du en massa tid med att göra samma sak och du borde kunna förkorta den här tiden. På det sättet skulle du kunna göra nya saker, eller ta upp det som du inte har gjort färdigt….

Kris: Mitt i prick. Jag ska försöka vara mer koncis i mitt arbete och inte sväva ut.

Baba: Mmmm, men försök inte, - gör det!

Kris: Ja, Swami, jag lovar. Och innan du går, skulle du kunna säga någonting om de övergångstider vi nu går igenom?

Baba: Ja, ja. Jorden är, som du vet, i en fosterliknande process och ska precis föda en Ny Jord. Inom den här Nya Jorden, kommer en Ny Mänsklighet att blomstra. För att göra detta kan ni räkna med hjälp från en hord Varelser vars antal håller på att öka och som ansluter sig till den enorma Ljus-Armé som konfronterar det mörka som hållit mänskligheten i skuggorna och hållit den förslavad under årtusenden.

Kris: Och när kan man med säkerhet förvänta sig den här förändringen, Swami?

Baba: Håll dig bara lugn och ha tålamod. Om du har varit under det mörkas ok under årtusenden, så kan du vänta litet till, eller hur?

Kris: Naturligtvis. Vad annat kan vi göra? På något sätt, önskar alla Ljusarbetare, som vi kallas nu, att förändringen ska komma så snart som möjligt. Det är väl förståeligt, eller hur, Swami?

Baba: Ha, ha, ha! Ja, det är det. Tålamod är inte en dygd hos den här planetens mänsklighet.

Kris: Baba, varför finns det så många människor som nekar att tro på existensen bortom, på själarnas inkarnation, och på våra bröder från yttre rymden?

Baba: Det är svårt för dem att acceptera detta därför att de har tillbringat många liv i totalt världsliga existenser utan att ens tänka på möjligheten att det existerar liv i Anden och inte bara i kropparna. Du är och tänker i enlighet med vad du gjort och kommit fram till i ditt sinne och din personlighet under dina tidigare liv. Till detta måste vi lägga resultatet av dina erfarenheter i ditt nuvarande liv, från samverkan med familj och omgivning, vilka vänner du haft och kvalitén på den undervisning du fått från dina lärare. Allt det där är viktigt.

Kris: Jag förstår. Nåväl, Baba, min älskade Herre, jag älskar dig så mycket. Det har varit ett tag sedan du gav mig en av de där underbara och oförglömliga drömmarna som du brukade skänka mig… jag saknar dem.

Baba: Jag ger alltid det som min son behöver, min hängivne son. Kanske är det för att du inte längre behöver dem. Du sköter dig bra, min son, fortsätt på det sättet och var medveten om, att jag alltid är med dig och visar dig vägen och omfamnar dig när du är ledsen eller tung till sinnet. Jag lämnar dig aldrig oskyddad, som du väl vet.

Kris: Tack, min Baba, jag omfamnar dig. Du vet att du alltid är i mina tankar och i mitt hjärta. Jag är säker på att du vet det.

Baba: Ha, ha, ha! Men naturligtvis. Annars skulle jag inte vara en Guds Avatar.

Kris: Sai Ram, Sir, och tack så väldigt mycket för att du kom ikväll. Jag hoppas att mina läsare är lika glada som jag har varit.

Baba: Jag finns även hos dem. Du som läser dessa rader och behöver mig någon gång; allt du behöver göra är att koncentrera dig på mig och kalla på mig och jag kommer omedelbart! Jag kommer alltid till vem som än kallar på mig. Glöm aldrig det!

Kris: Tack, Swami!

Svensk översättning: Inga och Cagga


Share |

Would you like to comment on this message? Send us an e-mail! If we find it appropriate, we will place it under this message.
If you would like to receive an e-mail from us when there's a new message from Alfa Ship,
please let us know and we'll add you to our mailing list.