Home > > Matthew Ward - 2 april 2014

Matthew Ward - 2 april 2014

Med kärleksfulla hälsningar från alla själar vid den här stationen, detta är Matthew. Som i det förra meddelandet vill jag nu först tala för mig själv angående det budskapet. Genom att förklara varför det överfördes efter en ganska lång tid efter att planet försvann kanske jag gav intrycket att jag ensam bad Ashtar att berätta för er om det. Detta är inte fallet, begäran gjordes av alla själar här, där enbart höga vibrationer av sanning kan registreras och telepatiskt sändas vidare.

Vi önskar så innerligt att de plågade familjerna nu kunde få veta att deras nära och kära lever och mår bra i en värld som liknar er på flera sätt, mycket bättre i andra. Om nu känner någon av dessa sörjande människor så berätta för dem vad Ashtar sa om allt som gjordes för att göra livet behagligt och bekvämt i den världen, det skulle ge dem ett visst mått av komfort. De skulle kanske inte sluta att sörja sin förlust, men det skulle få ett slut på tankarna att deras älskade ligger döende i iskalla vatten, och spekulationer om att besättningen, eller någon av passagerarna, skulle ha kapat planet.

När det gäller deras faktiska vistelseort så skiljer sig en del information från källor utanför er planet i betydande grad från Ashtars, inklusive ett budskap som skall ha kommit från honom och som sänts till min mor från flera läsare. Huvudinnehållet i deras frågor är: Vilken Ashtar kan vi tro på? Min mor frågade honom hur hon skulle svara, och på hans förslag inkluderar vi vad han sa till henne: Suzy, det är inte ditt ansvar att få dem att överensstämma med varandra, som en del personer ber dig att göra. Informationen som jag gav dig, och som du tydligt mottog, är vad som hände - detta är fakta från det första ögonblicket av räddningen som gjordes för att välkomna människorna ombord på flygplanet och sörja för deras behov i den nya världen. Jag önskar inte nedvärdera mottagaren av det andra budskapet, men det är INTE från mig. Jag förstår att hon tror att det var det, men en annan källa gjorde det falska påståendet och tillskrev mig det. Detta är en tid då sanningar kommer ut – och vad jag sa till dig är sanningen.

Ashtar diskuterade med oss andra reaktioner på hans information också, och vi vet att författarna inte är ensamma om att fundera över och begrunda aspekter av räddningen och omflyttningen. Vi har samma kunskap som han och skulle kunna ta upp alla frågeställningar som gjorts. Emellertid önskar han att bemöta de två svaren han bad min mor att skriva ned först, och vi är glada att uppfylla hans begäran att vi besvarar resten av dem.

Om själskontrakten för de människor som befann sig på planet inte innehöll en förflyttning till en annan värld, såsom Ashtar sa, varför beslutade han sig för att godkänna att några i hans team ”gick in” för att göra det?

Ashtar sa: ”Inget av själskontrakten för besättningen och passagerarna inkluderade ett sådant äventyr, men inte heller inkluderar de döden vid det tillfället”. Hur är detta ens möjligt? Hur kan någon uppleva någonting som inte finns i deras själskontrakt? Och detta är inte en liten avvikelse utan en mycket stor sådan från själskontrakten. Inte bara för 1 person utan för 239 människor! Detta är också störande för kontrakten för andra personer med vilka de hade överenskommelser (såsom anhöriga). Dessutom, varför ingrep inte deras guider i första hand för att förhindra att detta ens hände, om det inte fanns i deras själskontrakt? Jag finner detta mycket störande därför att det innebär att universella lager sattes åsido här.

Detta är Ashtar: I mitt första meddelande talade jag om vad jag trodde skulle vara av största intresse och betydelse för er – detaljer om räddningen och det gästvänliga mottagandet och inkvarteringen som gavs människorna som var ombord på planet. Nu förstår jag att jag kunde ha gett lite annan information också och jag välkomnar detta tillfälle att lägga till det till vad jag sa tidigare.

Först, med hänvisning till mitt uttalande, ”I fall som detta har vi tillstånd att gå in”, så hade jag ingen del i beslutet. Det är aldrig ett privilegium för någon utomjordisk varelse att bestämma vad de skall göra i en akut situation där insatser skulle kunna rädda livet på en person med hemvist på Jorden, eller på någon annan planet. Det är alltid så i dessa situationer att det är det ursprungliga, eller det ändrade, själskontraktet som styr över vad som görs eftersom endast själen vet vilken upplevelse som kommer att främja dess utveckling.

När själskontraktet inte omfattar dödsfall i en dödlig situation som den vi talar om här, är det så att tillstånd kan ges för att rädda personens liv. Om någon i en sådan situation har ett kontrakt som inte inkluderar döden då, och själen vill att den fysiska livstiden skall fortsätta, ansöker den om att ändra den bestämmelsen. Ansökan diskuteras på själsnivå med alla deltagare inblandade i det avtal som gjordes före födelsen och som skall dela den livstiden.

Om någon av dem inte går med på att ändra kontraktet så som den ansökande själen önskar – och på den nivån är allting gjort på en grund av kärlek – då vet vi inte ens om detta. När det finns en enighet om avtalet så är beslutet överfört på en specifik frekvens till en central, universell byrå, som sedan meddelar besättningen vars skepp har kapacitet att hjälpa och som finns närmast nödområdet, och de agerar omedelbart. Alla dessa förfaranden sker inom några sekunder i er tidsuppfattning.

Det är extremt ovanligt att varken räddning och omflyttning eller dödsfall vid den tidpunkten är en del av något kontrakt när ett så stort antal individer är i samma situation var som helst i detta Universum, men detta är fallet här med människorna på det malaysiska planet. Enligt min erfarenhet är detta inte bara ovanligt, det är helt unikt.

När planets problem utvecklades som dominobrickor som faller och alla system som behövs för att hålla planet under kontroll slogs ut, då visste både besättningen och passagerarna att chanserna att överleva var nästan obefintliga. På själsnivå visste de att de hade ett val: döden om planet kraschade – och det hade det gjort utan ingripande – eller liv på en annan planet! På den nivån var det enhälliga valet livet, och stegen för att ändra sina kontrakt följde i enlighet därmed, och alla deltagare var överens om detta. Denna information sändes till byrån och tillståndet att genomföra räddningen gavs till besättningen vars skepp kunde ta hand om det. Om någon på det planet hade valt på själsnivå att dö istället för att gå till en annan planet, av någon naturlig orsak, skulle döden ha inträffat på den platsen och personen skulle ha överförts till Nirvana.

Jag vet inte om ”själsguider… kan förhindra att denna händelse skedde” betyder förhindra planets problem eller förhindra undsättningen och omlokaliseringen. Ingenting som någon fysisk varelse kunde göra skulle ha förhindrat det förra och alla ombord på planet valde det senare. Ingenting som gjorts för dem var ett brott mot några universella lagar – tvärtom, det hedrade den universella lagen att beslut som tas på själsnivå har företräde framför varje och alla andra överväganden.

Matthew, jag hoppas att detta skingrar tvivel om varför vi ”klev in”, och jag tackar dig för att du svarar på alla andra frågor.

Tack, Ashtar. Innan jag talar för alla själar här skall jag ta upp läsarnas funderingar över hur jag, från min station i den tidlösa kontinuum, kunde avgöra hur mycket linjär tid som hade förflutit mellan planets försvinnande och min mors fråga om det. Hennes fråga inkluderade ”för tre dagar sedan”, men även om den inte hade det så fanns den tiden i hennes tankar, och det skulle ha varit källan till min medvetenhet om detta. Följande frågor valdes ut därför att svaren kommer att ge den bästa insikten i denna händelse och, i vissa fall, även kan tillämpas på andra situationer.

Ashtar sa att varken död eller bli transporterad till en annan planet fanns i passagerarnas själskontrakt. Jag har fått intrycket att INGENTING kan hända som inte finns i våra själskontrakt.

Om det är så skulle livet i er värld vara idealiskt istället för en karmisk karusell. Kontrakten görs innan födelsen och glöms bort snart efter födelsen – det är ett beslut som tas medvetet och av fri vilja och gäller under en hel livstid. Det leder till händelser som kan variera 180 grader från vad som finns i själskontraktet.

Varför blev inte människorna i planet överförda till rymdfarkosten och förda tillbaka ner till Jorden?

En överföring genom luften och att ”andas” där på den höjden skulle inte ha kunnat garantera överlevnad av alla på planet. Lika viktigt är att farkostens lufttrycksystem kräver speciella andningsapparater för kroppar av lägre densitet än besättningens, och farkosten var inte utrustad med tillräckligt många apparater för alla som fanns ombord på planet. Besättningar som befinner sig i ert luftrum använder sin teknologi på många olika sätt, som vi har nämnt i ett antal meddelanden, och ibland har de behörighet att rädda människor i svåra omständigheter, men det är inte det primära syftet för deras närvaro. Och, som Ashtar nämnde, nödvändigheten att härbärgera så många personer i samma nödsituation – i det här fallet 239 stycken – är en extrem sällsynthet.

Naturligtvis är jag glad att människorna på det malaysiska planet är säkra, men jag förstår inte varför de fick den extraordinära hjälpen och så många andra lämnas att förgås i flygplanskrascher? Är det på grund av att de valt i sina själskontrakt att dö på det sättet?

Själskontrakt har en viss nivå av flexibilitet när det gäller orsaker, eller källa, för valda upplevelser inklusive död. När personer dör i en flygplanskrasch är det på grund av att de har fullgjort sina val av det livets livslängd, och döden kommer då plötsligt i en ”olycka”. Emellertid kunde det ha skett vid samma tidpunkt på ett annat sätt, såsom i en bilkrasch eller en dödlig skada, eller genom att bli begravd i en lavin – en av dem skulle också fylla kontraktets bestämmelse, som för den livstiden skulle sluta plötsligt och genom en ”olyckshändelse”. Det är på grund av valen i kontrakten som vissa personer dör i samma olycka som andra överlever.

Var snäll och säg till Matthew att han ber Ashtar att lägga ut några flygplansdelar där de kan hittas så att de sörjande familjerna kan få ett avslut.

Ashtar förstår, precis som vi, den medkänsla som ligger bakom denna begäran, men ljusvarelser hjälper endast till med sanningen i alla situationer.

Varför använde inte ET sin högteknologi för att reparera planet medan det befann sig i luften, istället för att ta det till en annan planet?

Teknologin ombord på deras farkost är verkligen avancerad, även bortom era fictionskildringar, men den är inte utformad för att reparera dåligt fungerande system i era flygplan. En träffande analogi kan vara att era mobiltelefoner skulle ha kapaciteten att fixa en punktering på era däck.

Jag undrar om människorna på flygplanet har något minne av sina liv på Jorden när de omlokaliserats till den andra planeten?

Ja, det har de. Ingenting de upplevde under tiden på Jorden är glömt, inte mer än som om de fortfarande levde där. Livet i deras nya värld har olikheter, självklart, men dessa kan liknas vid skillnaderna i alla liv på Jorden då en större förändring sker.

Kan Ashtar ange namnet på galaxen och på planeten som dessa människor blev förflyttade till?

Andalusa är belägen i er Vintergatas galax, den närmaste planeten till ert solsystem som är liknande Jorden på de sätt som han nämnde i sitt första meddelande.

Varför togs inte människorna på planet till Hollow Earth så att de kunde komma tillbaka till ytan och bli återförenade med sina familjer?

Invånarna i den Inre Jorden har manifesterat städerna och alla levnadsförhållanden i högre vibrationsnivåer än vad invånarna på ytan kan gå in i och deras kroppar förbli livskraftiga. Om den Inre Jordens invånare önskar komma upp till ytan så måste de justera sina kroppars vibrationsnivå, men ytans befolkning har inte den kapaciteten med några få undantag, då de inte nått den medvetandenivån och andliga utvecklingen.

Skulle människorna på det flygplanet kunnat ha blivit dematerialiserade och senare materialiserade på en säker plats på Jorden?

Nej. Även om den processen har gjorts – och mycket oftare än ni kanske tror – är räddning av individer genom deras skyddsänglar, som är själar av vibrerande ljus och som ibland måste kalla på extra hjälp från änglar, en mycket annorlunda situation än när människor blir räddade av fysiska varelser.

Ashtar sa att de tog planet till en högre dimension. Betyder det att dessa människor ombord på Flight 370 ”steg upp” till en högre dimension, säg kanske till 5D?

”Dimension” i Ashtars meddelande hänvisar till plats – det vill säga till en dimension bortom Jordens flygvägar – och inte till status av medveten och fysisk utveckling som betecknar personlig Uppstigning. Emellertid flyttar människorna ombord på det planet framåt i det avseendet att de utan fruktan valde att uppleva livet i en märklig ny värld.

Varför sattes inte planet ner på månen och åtgärder vidtogs för människorna tills de kunde föras tillbaka hit?

Det var inte ett alternativ att föra personerna till månen. Även om planet kunde ha tagits ned intakt under de förhållanden som råder där, kunde det ha allvarligt äventyrat deras tillstånd och man kan inte försäkra deras strukturella integritet för en lägre tid och människorna ombord kunde inte ha överlevt i månens atmosfär. Även om planet förblev intakt skulle syret inte ha räckt för en transport tillbaka till Jorden.

Ashtar sa att andra har räddats och tagits till den planeten. Vilka är de och varför behövde de räddas?

Räddningar godkändes för individer i små flygplan eller båtar i det område ni kallar Bermudatriangeln, när den mäktiga kraften i virvelvinden av energi var för mycket för dessa farkosters kontrollsystem. Av samma anledning har räddningar inträffat i de få andra energivirvlar på Jorden som är så kraftfulla. Astronauterna på Challenger blev räddade från rymdfärjan innan den exploderade – på grund av att de var utrustade med ”rymddräkter” så var överföringen i luften möjlig. Uppfattningen i er värld var ju att ingen överlevde explosionen och därför, både på medveten och på själsnivå, så valde besättningen på färjan att gå till den planeten och där leva ut sina olika, valda kontraktsbestämmelser angående livslängd.

Vad för sorts planet är detta? Är den en 4D eller 5D planet och hur är det möjligt för dessa människor att höja sig så kvickt från 3D och leva på ett högre plan när resten av oss ljusarbetare måste uthärda och vänta, vänta och vänta ännu längre?

Den planeten är nära den övre gränsen av fjärde densiteten när det gäller platsen, och i andlig och medvetenhetsutveckling är de flesta av invånarna allt från hög 3D till hög 4D med ett litet antal i 5D och även mindre antal i 6D – alla ombord på det malaysiska planet finns inom dessa intervaller. Ljusarbetare valde att vara där de är, inte bara som ett bidrag till ljuset på Jorden och till civilisationen, utan också för att genom att göra så är det ett avancemang för deras själs utvecklings status. Tänk inte på detta i termer av att härda ut och vänta utan hellre på ett positivt sätt, såsom att tänka på det goda du har fört in i andras liv och vad de har bidragit med till ditt liv.

Vi hör alltid att Källan är i alla ting överallt, att det inte finns någon plats Han inte är och att Han är i total kontroll av allting. Han gör mirakler varje dag. Så i det här fallet, då det inte var någons rätta tid att dö, kunde han inte bara ha ”fixat” omedelbart det som var fel med planet och fått det att landa som det normalt skulle ha gjort?

När vi frågade Gud – Källan för allting som existerar i detta Universum – vad Han ville att vi skulle svara dig, så sa Han att han ville göra det själv:

Detta är Gud som säger: Jag är glad att kunna göra detta. Mitt kära barn – alla mina kära barn – för en lång, lång tid sedan satte jag vårt Universum i rörelse och kom upp med några lagar som skulle få det att rulla smidigt. Sedan dess har jag hållit fast vid Skaparens lag att allas fria vilja måste hedras, oavsett hur de väljer att använda den – så ni förstår, jag är inte i ”total kontroll av allt”.

Och jag delegerar jobbet av ”mirakel” som sker när de skall ske. Zillioner (oerhörda mängder) av mina sändebud – ni kallar dem änglar eller andliga guider eller goda ETs – gör ett bra jobb med detta så jag stannar ur vägen för dem och tar hand om saker såsom att hålla himlakroppar i omlopp och Universum i balans. Även jag gråter med alla mina barn som gråter, jag känner glädjen från alla som är glada och jag duschar ständigt varenda själ i vår stora familj med villkorslös kärlek. Vi är alla i detta tillsammans i evighet – låt oss göra det genom att älska varandra.

Matthew: Det säger allt! Tack så mycket, Gud!

Varför inte sätta ner planet på jordbruksmark nära destinationen i ett civiliserat område med mat och vatten (och människor som kunde rädda dem) omedelbart?

Med Jordens lokalisering i de svagare vibrationerna i den nedre fjärde densiteten så skulle räddningsfarkosten inte ha kunnat manövrera planet till en landningsposition med absolut säkerhet att det inte skulle få ytterligare skador och orsaka allvarliga personskador eller dödsfall för folket ombord. Planeten som människorna togs till är i högre 4D där ljusare, eller starkare, vibrationer försäkrar en mjukare, säker landning.

Vi ljusarbetare håller de sörjande familjerna i våra meditationer, men det är inte tillräckligt. Jag minns meddelanden där Matthew talar om hur tankar och känslor såsom ångest, sorg, ensamhet och så vidare avger låga vibrationer. Men vad sker om dessa är mina känslor för sakernas tillstånd, plus skuld över att jag vet vad som hände med planet och alla ombord, och deras familjer inte vet detta?

Medkänsla och omsorg behöver inte åtföljas av känslor med låga vibrationer, och att veta att dessa inte hjälper de sörjande familjerna kommer att göra det lättare att förändra era känslor för vad som inträffade. Visualisera i gyllene vitt ljus en folkmassa som ni ”betecknar” de familjerna och att du känner dig själv i det ljuset också – andas in dess helande vibrationer som kommer att lätta upp ditt hjärta och sinne och skingra negativa känslor. Glädjen över att de personer som befann sig på planet lever i en fin värld kommer att ersätta skuld över att du vet detta och att deras familjer inte gör det. Vi är inte främmande för detta spektrum av känslor och erbjuder dessa förslag därför att vi har upplevt deras effektivitet.

Vet ni om det finns en fysisk rest av planet som kan hittas?

Planet blev dematerialiserat efter att alla ombord stigit av. Så om något flytande skräp skulle identifieras som delar av det planet skulle det vara felaktigt.

Matthew har sagt att ETs talar med våra världsledare. Om de talar ut om de räddade människorna så kommer folk att se att de är här för att hjälpa oss. Det skulle påskynda masslandningar som vi har väntat på.

Alla ljusvarelser i detta Universum önskar att det kunde vara så, men av goda skäl är era valda ledare ovilliga att vara så rättframma – de flesta i er befolkning skulle tro att de är tokiga. Föreställ er det kaos som skulle uppstå när folkvimmel krävde dessa ledares avgångar, och potentiellt den vildhet som skulle uppstå på aktiemarknaden, rädslan för att köpa mat och andra nödvändigheter och medlemmar inom milisen som skulle agera våldsamt. Tills er värld är redo att välkomna främlingar med ovanliga utseenden kommer mysteriet med planets försvinnande att lösas ”logiskt”.

Om den planeten har sin egen andevärld, kommer människorna att gå dit när de dör eller kan de gå till Nirvana och bli återförenade med sina nära och kära?

Det är energin av kärleksband som återförenar själar och återförening kan ske i den andliga världen med samma vibrationsnivå varsomhelst i Universum. Det är samma sak när människor flyttar från Nirvana till ett nytt fysiskt liv på Jorden eller någon annanstans – under sömntillståndet har de återföreningar med älskade personer vare sig de är i andevärlden eller i fysiska världar med kompatibla vibrationer.

Jag undrar vilka lärdomar denna flygolycka har exponerat för världen, förutom de frågor som vi alla har lämnats med.

Undersökningar in till potentiella förbättringar i alla systemen på den typen av plans konfiguration, säkerhetsåtgärder och tänkesättet hos besättningens personal kommer att komma från relevanta myndigheter. Introspektiva lektioner kommer att komma från Jaget. Att veta att tiden med personer man värderar kan avslutas närsomhelst, löften att inte slösa bort tiden på oenighet eller elakheter skulle vara en värdig lärdom från den hjärtskärande upplevelsen för familjerna och vännerna till de personer de tror är döda.

Jag vet hur det känns att förlora familj och nära vänner och jag talar med empati, inte okänslighet, för de människors känslor vars liv är mest påverkade av planets försvinnande. Jag förstår inte varför det har fått så mycket mer världsintresse än allt annat som har inträffat sedan den 11 september 2001. Varenda dag under de 12½ år som gått sedan den tragedin har tusentals dött av svält eller sjukdomar som orsakats av fasansfulla levnadsvillkor. Alla dessa människor var dyrbara för sina familjer också, så varför har inte de fått mer uppmärksamhet. Vilken sorts värld ger sökandet efter bitar av ett flygplan så mycket mer betydelse än att göra något åt de förhållanden som tar livet av miljoner vartenda år? När kommer det att bli tillräckligt med omtanke när det gäller dessa smärtsamma och onödiga dödsfall för att förhindra dem? Jag hoppas ni kommer att besvara mina frågor, men jag förstår om ni inte kan det.

Med fulla hjärtan delar vi författarens känslor och att ge ärliga och tillfredsställande svar på frågorna är inte så lätt. Det är utan dömande vi säger, förutom att ge familjerna bevis och avslut i denna traumatiska situation, att det exempellösa sökandet efter planets delar är betecknande för ert samhälles behov av att skylla på någon så att stämningar kan uppstå, och här är några hundra personer att hantera. De överlevande efter personer som dör varje år av svält och sjukdomar orsakade av beklagansvärda levnadsförhållanden har inte juridisk eller mediaintresse, det är fråga om många miljoner. Det är inte apati, men en känsla av hjälplöshet att förändra en sådan massiv situation som är roten till allt detta.

Bit för bit blir utsikterna förändrade. Tusentals ägnar sina liv åt att lindra de fruktansvärda förhållandena på plats, andra talar mer högljutt om den svåra situationen för de många miljoner som lider, många donerar pengar till att finansiera insatser av dem som förser människor med medicinsk vård, rent vatten, mat och rudimentärt skydd. Att en så enorm uppgift inte kan hanteras snabbt erbjuder en tvåfaldig möjlighet. Själar i dessa desperata omständigheter upplever vad de valt för att avsluta livet i den tredje densitetens karmiska lektioner och utvecklas andligt och medvetet, och ert samhälle kan tillfriskna som ETT för att lyfta upp livet hos dem som lider.

Er ståndaktighet i ljuset är ovärderligt för flytten mot det tillfrisknandet, och ljus som strålar mot Jorden från andra civilisationer är en hjälp för era ansträngningar för att transformera er värld. Tänk på de genomgripande förändringarna som ni har åstadkommit under de senaste åren. Förändringar kommer mycket långsammare i vissa områden än i andra och upplyftandet av livet för miljoner – miljarder – är det mest enorma av åtaganden. Men det skall bli gjort därför att ljusarbetare på Jorden och de otaliga andra som hjälper utanför planeten kommer inte att upphöra förrän alla själar i er värld delar överflödet av Guds gåvor.

KÄRLEK och FRED

En Världsomspännande Visualisering för ett Genombrott – Vi ber dig gå med!

< previous message | next message >

Share |

Skulle du kunna tänka dig att stödja vårt ljusarbete?